Jordanien

Under v.44 åker jag till Jordanien. Det ska bli en helt fantastisk resa, både privat och yrkesmässigt. Jag har länge velat åka till något land i mellanöstern. Jag förställer mig att det ska vara så annorlunda där och det är denna kontrasten mot mitt eget liv som sporrar mig att åka dit. Miljön där är ju också helt annorlunda. Kontrasterna mellan total öken och prunkande grönska känns enorm.

Jag har fått möjligheten att åka genom min vän och kollega Matilda Nilsson på Biotopia. Hon har två gånger tidigare varit i Jordanien och ansvarat för uppbyggnaden av en helt fantastisk ökenträdgård i Aquaba. Det ska bli underbart att få se den. I senaste numret av Hemträdgården (nr 5 2009) har Matilda själv skrivit en artikel om ökenträdgården, men ni kan också besöka hennes hemsida för bilder och berättelser.

Så den 1 november bär det av, insha'Allah.

Markentreprenörer

Veckans inlägg handlar om entreprenörer, närmare bestämt markentreprenörer. Vad menar jag med en markentreprenör?

Jo, en markentreprenör är en firma eller företag som utför markarbeten mot betalning åt kommuner, andra företag och privatpersoner. I mitt jobb inom Ängelholms kommun anlitar vi ofta markentreprenörer. Några av de entreprenörer jag har haft att göra med på sista tiden är under all kritik. Jag ska inte nämna några företagsnamn eller personnamn och det är inte heller mitt syfte att hänga ut någon enskild. Jag ser bara en allmän slapphet gentemot allt som kan kallas goda kundrelationer, noggrannhet, ordning och reda samt god affärsmässighet.

Anlitandet av en markentreprenör är i kommunala sammanhang en ganska omständig process, speciellt när det handlar om mycket pengar. Kommuner faller nämligen under lagen om offentlig upphandling. Det innebär att alla arbeten som kostar mer än två basbelopp (f.n. ca 80 000 kr) måste upphandlas. Att skriva en upphandling tar tid, kräver kunskap, erfarenhet och noggrannhet. Upphandlingsskrivelsen ska reglera hur arbete skall utföras, vilka material och tekniker som ska användas samt hur det ekonomiska ska lösas. Problemet är att hur bra du än skriver en upphandling kommer det alltid att finnas luckor och utrymme för tolkningar.

Detta utnyttjar markentreprenörerna. Ofta till överdrift...

Låt mig ta ett exempel. När jag började jobba i Ängelholm fick jag överta kontakten med en markentreprenör som gjorde ett jobb åt oss. Det handlade om en större lekplats som hade anlagts och jobbet hade kostat åtskilliga tiotusentals kronor, ja till och med en bra bit över två hundra tusen kronor. Upphandlingen hade jag själv inte varit inblandad i men låt oss säga att den lämnade ett par stora luckor vilket fördyrade hela jobbet.

Arbetet skulle varit klart i mitten av sommaren, men är i denna stund fortfarande inte slutfört. Från besiktningar utförda av en oberoende besiktningsman framgår det att anläggningen har flera brister. Detta har markentreprenören lovat att rätta till. Kruxet är att denna redan har fått betalt för jobbet och nu är mer upptagen av att räkna pengar än att rätta till sitt dåliga arbete.

Vad lär jag mig av detta? Jo, att det är enormt viktigt med ekonomiska hållhakar på markentreprenörer. Upphandlingen måste vara reglerad så att man som beställare kan undanhålla delar av betalningen tills dess att arbetet är slutfört. Konkurrensen är hård och en markentreprenörs vinstmarginal är ofta ytterst liten, kanske bara ett par procent. Att bara undanhålla en liten del av betalningen kan göra affären mycket olönsam för utföraren.

Ett annat exempel: Vi hade ett mindre anläggningsjobb som utfördes i centrala Ängelholm. Upphandlingen gick fint och arbetet blev slutfört med nästan inga förseningar. Drygt en och en helv måad efter att arbetet var slutfört blev jag uppringd av den ansvarige arbetsledaren som ville ha extrabetalning på 20 000 kronor för arbete han ansåg att vi hade beställt i samband med entreprenaden.

Vad är det för fel med bra kundrelationer och tydlighet? Vad uppnår en entreprenör egentligen med att vara otydlig och slarvig? Är marginalerna så små att man måste skinna beställaren? Personligen tror jag mer på ärlighet och tydlighet och låta det kosta lite mer än att ta det billigaste och medföljande problem med utförarens ekonomiska marginaler.

Nåväl, de som förtjänar det skall också hyllas. Alla entreprenörer är inte dåliga och därför ska jag också nämna att jag faktiskt har med några bra att göra också. Vi anlitar en skötselentreprenör för skötseluppdrag inom ytterområdena. Eftersom jag tidigare var inne på avtalsskrivningar och upphandlingar kan jag inte här skylla på dåligt förfarande i detta. Det var nämligen jag själv som skrev den tekniska biten av just detta upphandlingsavtal för drygt två år sedan. I upphandlingen finns dock två fel: Dels var grönytorna inte i det bästa skick när de lämnades över och dels är skötselintervallerna allt för låga.

Här kommer det fina. Entreprenören som vi anlitar skulle mycket väl ha kunnat utföra sin del av avtalet och skita i resten. Det gör dom dock inte. Dom inser värdet i att lägga lite extra krut på de ytor som behöver det och mindre på de ytor som är mer försumbara. Samtidigt har vi en fin dialog och en en god relation. Det är värt att hyllas!

Bok & bibliotek 2009- Så gick det!

Bok & bibliotek i Göteborg 2009 blev en härlig upplevelse. Det är visserligen alltid en upplevelse att gå på den gamla hederliga bokmässan. Men i år var första gången jag var där som föredragshållare på Trädgårdsscenen. Jag var där från fredag-söndag och höll sammanlagt fem halvtimmeslånga föredrag samt två korta på tio minuter.

Det handlade naturligtvis om Norrvikens Trädgårdar och hade titeln "Trädgårdsmästare under ett år". Under min tid på Norrviken bloggade jag ganska mycket och tog en hel del bilder. Därför fick jag ganska tidigt idén att detta material relativt enkelt skulle kunna översättas till föredrag.


Hur gick det? Jo, för att vara första gången i dessa sammanhang måste jag vara nöjd med min insats. Föredraget flöt på bra utan några större incidenter. Visserligen var scenen och bildvisningsskärmen lite liten, men med några enkla ändringar i presentationen gick det vägen. Nu hade jag råkat få två morgontider, på fredagen och på lördagen, vilket inte bådade gott om jag ville samla en stor publik. Och visserligen, uppslutningen var kanske inte fantastisk. Men jag hade fler åhörare när jag slutade än när jag började, vilket får ses som en framgång. Bäst uppslutning hade jag på vid lunchtid på fredagen. Förtjänsten var dock inte min. Lasse Anrell har nyligen kommit ut med en bok om pelargoner som han skulle presentera vid lunchtid fredagen på trädgårdsscenen. Till hans olycka, men min lycka hade han fått influensa. Därför fick jag ta över hans tid och den stora folksamlingen som samlats. Enbart ett fåtal gick när de fick höra om den store journalistens frånvaro och jag fick ta över deras uppmärksamhet.

I anslutning till trädgårdsscenen på bok & bibliotek hade vi föredragshållare och personal en VIP-lounge. Den var kanske inte en VIP-lounge som man fantiserar om när man tänker på själva ordet. Där fanns inga skinnsoffor eller någon bubbelpool eller flinka servitörer som sprang omkring och serverade en drinkar. Kaffe, frukt och vatten fick man servera sig själv. Däremot hade vi en massagestol som jag använde så ofta jag kom åt. Efter flera timmar på mässgolvet var man ganska mör i benen och att få dem knådade var inte fy skam. Dessutom hängde där en del VIP-personer. Carl-Jan Granqvist och Per Morberg var där. Naturligtvis var Gunnel Carlsson också där som var modorator på trädgårdsscenen hela helgen igenom. Fattar inte att hon orkar. Själv blev jag trött på min egen röst efter fyra föredrag.


Jag träffade också Lars Åkerström, VD och ägare till Grönytekonsult AB. Nu var han inte på bokmässan för att kränga japanska trädsågar. Han är också förläggare och författare och har gett ut en bok om Spotnicks samt en om Björn Skifs på förlaget Amapola.


Så vad blir det nästa bokmässa? Ja, jag hoppas att det blir föredrag för mig även nästa år. Då får det nog handla mer om träd och kanske beskärning. Mer har jag inte bestämt än.